Solrunans kennel

I veckan som gick hade vi några härliga sommardagar med bästa Reneé och Hasse och deras lapska vallhund Kiro hos oss. Vi turistade lite runt om i Falutrakten så Trollnäs, Isala lada, sjumilaskogen, Gruvan, Ornässtugan och Främby udde fick besök av oss. Vi fick med oss många spännande beskrivningar av Gustav Vasas flykt undan danskarna samtidigt som vi njöt av den ljusa försommargrönskan med underbara dofter av hägg, syren och framför allt lindarna i Ornäs.   

  Vilken rolig kväll vi hade på klubben i onsdags! Det var premiär för Hooperstävling (inofficiell) hos oss i Falun/Dalarna. Det kom fler tävlande än jag vågat räkna med. 25 starter blev det totalt på en liten blåbärsbana, två startklasser och en klass 1-bana. Spännande var det och tävlingsnerverna infann sig när deltagarna banvandrade och funderade på handlingsalternativ. Klubbmedlemmar agerade funktionärer och jag fick ta rollen som domare för kvällen. Det var svårare än jag trott, så det blev mer fria än fälla för min del, men huvudsaken var att vi skulle ha roligt tillsammans med våra hundar var vi överens om från början. 

Igår deltog Dottir i en blåbärtävling på hemmaklubben. Vi har ju kämpat med framåtsug till tunnlar och hopphinder och med snurrar kring mig, men nu börjar det arta sig. Den duktiga lilla tjejen fick en första- och en andraplacering så här kan hon posera stolt bland priserna.  Intressant att kika på filmen (den enda från tävlingen tyvärr) efteråt. Startstabiliteten är urusel, tar ca 1/2 minut innan vi kan starta. Min oro vid banvandringen, att jag inte skulle hinna förbi den första tunneln och visa fram vid hopphindren till nästa tunnel, var obefogad. Det gick jättefint och Dottir flöt fram. Tyvärr var jag inte riktigt säker på att hennes flyt skulle hålla hela vägen så jag vågade inte gena och ge henne mer tid och plats utan sprang för nära och störde henne på slutet. Hon blev så sur på mig att jag fick ett tjuvnyp till avslutning.  Ajaj! Men nu vet jag att jag måste gena tidigare och visa att jag litar på henne. Så snabb som hon är, gäller det att jag tänker till innan. ...

Idag pustar vi ut efter en tre dagars agilitycamp hemma hos oss. Annelie Hermansson höll kurser på alla nivåer, hur kul och lärorikt som helst. Kul att träffa agilityfolk och hundar från när och fjärran! Vädret var även det på alla nivåer, från skyfall till solsken, men det hindrar inte oss  entusiaster. Kul tyckte vi,  och lärde oss ännu lite mer om hur vi ska handla våra pälsbollar. Även jag och Dottir lyckades få till flyt och fart emellanåt.

Jag har sålt min bil, så nu är det apostlahästarna som gäller när makens bil inte finns tillgänglig.  Bra på många sätt och vis, får röra på mig mer, mycket mer.  Idag klev vi upp tidigt för att ta pendeltåget en bit på vägen till sbk-klubben i Kista för att träna agility. Vi fick till en bra träning innan temperaturen steg så vi var nöjda. Dottir ska tävla på lördag så vi behövde repetera kontaktfält, tunnelsug och slalom.  När vi var klara tänkte jag att vi tar en promenad hem över Ursviksskogens och Igelbäckens naturreservat, en promenad på ca en timme.  Eftersom jag aldrig gått där tidigare, tog jag fram telefonen för att se vad google maps föreslog för skogsvägar hem. Nu började det bli varmt så jag ville ta närmaste vägen. Nikko gick på min vänstra sida och Dottir på min högra.  När jag gick där på skogsvägen och kikade på telefonen hoppade plötsligt Dottir till och emot mig. Jag kollade snabbt till höger och på vägrenen stod en huggorm i attackställning!!...

Grattis Turid och Husse till den tredje pinnen i Hopp i klass 2 på Stockholm södra BK i lördags! 💖 Nu funderas det på om det är dags att flytta upp till klass 3 eller vänta in  pinnarna i Agility.... Vi får se hur de gör.... Dottir var med och sprang i klass 1. En hel del bra delar, men tävlingssituationen gör det svårt med fokus och framåtdriv, så en del snurrar blev det och två disk blev resultatet. Hon är för snabb in i slalomet och hittar inte rytmen så det står också på tur i planeringen. Nu ska vi miljöträna tävlingar genom alla blåbärstävlingar och björnbärstävlingar vi kan hitta. Sötast av alla är hon i alla fall, och så älskad så jag ger henne tusen extra pussar och kramar i pris 😍

  Ikväll hade vi blåbärstävling på klubben. Toppenväder, ett 20-tal glada och duktiga deltagare plus rosetter och sponsorpriser satte guldkant på kvällen. I första loppet på 120 m placerade sig Dottir högst upp på prispallen med ett riktigt fint och flytigt lopp. Det går bättre och bättre för den här lilla snabba tjejen, sååå kul! Hon  sprang loppet näst snabbast  av alla 23 hundar på   21,86 sektunder (trots en vägran).  Nikko som är mer erfaren deltog i samma lopp, men utom tävlan, och gjorde det så säkert och snyggt som bara han kan. Nikko hade den tredje snabbaste tiden med sina 24,76 sekunder. Klart vi är stolta över våra fina och snabba sheltiesar.  En härlig kväll, som vi hoppas kunna göra om igen om tre veckor så som planerat.