Solrunans kennel

Sista veckan innan beräknad nedkomst för DOTTIR. Nu vilar hon sig i form, sover mer än hon är vaken. Äter, går ut, sover, äter, går ut, sover, äter, går ut, sover .....  Valpisarna rör på sig rejält därinne nu, magen ä STOR, valparna buffar på och undrar när de får komma ut.  Inget lek och bus-sug nu för Dottir, men små gladskutt och svansvift blev det i alla fall när vi fick besök av syrran idag.  Hösten har  målat alla löv gula och blåst iväg dem utefter trottoarkanterna så det finns väldigt många spännande dofter i lövhögarna.  Promenaderna är riktiga segdrag,  Dottir bestämmer vägen och takten och hittar alltid nåt spännande att lukta på när vi ska vända hemåt. SALLY är så nöjd med den ordningen eftersom hon känner av sin artros emellanåt. Idag, då jag också hade problem med mitt knä, kändes promenadtakten perfekt för oss segdojor, vi hasade omkring  alla tre    bland höstloven. Knappt vi orkade gå åt sidan vid möten på trottoaren, men för säkerhets skull gjorde vi det ändå ....  N

Vi var i god tid hos veterinären idag för röntgen. Dottir sprang ivrigt upp för trappan, men fick tåla sig och vänta en kvart.  Fostren är nu ca 10 cm långa och lägger jag handen på Dottirs mage går det att känna att de rör sig därinne. Tror att de känner min hand också, så det gäller att vara försiktig. Så spännande!  På röntgenbilderna kan vi se tre små, varav en som är vänd ifrån oss och det bara syns en liten del av, går knappt att se på detta fotografi av röntgenbilden, men finns nära den lilla pilen.  Förutom röntgenbilderna fick vi se tre klappande hjärtan med ultraljud.  💝💝💝 Knappt två veckor kvar nu. 

  Vecka 7. Nu är det tungt, Dottir går sakta och nöjer sig med en kort promenad i sällskap med Sally. Dottir är nöjd med en egen vrå som jag har ordnat intill min säng. Nu kan Dottir fixa resten själv, riva runt i handukar och trasor som gör det mjukt och gosigt för valparna                                          Helt OK plats att vila på och vänta in de små! 💖💖💖