Fortsätt till huvudinnehåll

Ayla

 Finaste Ayla med dina fina kloka ögon och nyfikna blick....
                                                     
                                          Du fyller snart 9 år och ser fortfarande pigg och alert ut, men....

på Mollys kalas förvånades vi över att du morrade åt hundkompisar som ville hälsa på dig och att du hellre ville sitta nära, nära i soffan än att mingla runt. Dagen efter, vid agilityträningen, sprang du rakt in i hoppbommen på första hindret. Hoppsan, vad hände!? Du fick prova igen och springer då rakt in i hinderstödet!
                                                                                                                                                              Hos veterinären lite senare konstaterar vi att Ayla tycks förlorat synen och remitteras därför till en specialist på ögon. Vi har inte anat eller misstänkt något sånt tidigare. Jodå, det visar sig att Ayla har nätinneavlossning på båda ögonen, är totalt blind på ena ögat och kan skönja lite ljus/rörelse på det andra, men hon har ingen ledsyn alls. Det var en chock för oss alla och har påverkat henne en del. Ayla tycker att det är besvärligt med hundmöten eftersom hon hör och känner att de är i närheten, men inte ser och kan tolka kroppsspråket, så för att ta det säkra före det osäkra blir det skall för att skrämma bort den hund som finns men inte syns. Ayla får använda nosen för att leta efter mattallriken, men rör sig obehindrat inne eftersom hon känner igen sig och hittar bra. Dock kolliderar vi ibland i köket då hon smyger upp för att hålla koll på vad som händer, men inte hinner parera oss när vi är i rörelse och inte upptäckt henne än.

Lilla hjärtat, så ledsamt att din energi töms, din vikt går ner, din agilityglädje är ett minne blott och att du aldrig kommer att se igen. Men du älskar fortfarande att gå ut på promenad, kura ihop dig och mysa i knät eller på din fäll, du hänger med din flock i allt, för det du inte ser det hör du och det förstår du på ditt sätt. Älskade Ayla, dina ögon är lika vackra - du är lika fin som alltid, men du ser inte mer.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vinter 2026

Vinter 2026 6 månader sen förra inlägget. Tacksam för våra fina hundar som skänker oss glädje och sysselsättning. Det har varit en turbulent tid beträffande vädret. Sommaren var ok men fler regnperioder än vanligt och flera skyfall. Sen kom hösten med s tormen Johannes farande och drog med sig runt 10 miljoner skogskubikmeter. Hårdast drabbade blev Dalarnas och Gävleborgs län så vi här uppe i stugan fick prova på ett par dagar utan el/värme och radio/TV-nyheter. Vår närmaste mast blev skadad i stormen och lagningen tog sin tid, så det vara bara att tända stearinljusen och vänta. Tänker på alla dem som drabbades personligen och skadades av fallande träd. I byn hjälpes vi åt att få undan de nedfallna träden från vägbanorna, så nu tar vi oss fram.... samtidigt som vi håller koll på knakande ljud från de skadade grenarna och träden som står kvar.  Minus 20 grader är kallt även för dem som har håriga fötter/tassar, så det blir korta rastningspromenader i väntan på mildare väder. På väg ...

Ibland blir allt inte som man tänkt sig

  Nikko plockade hem ett par rosetter och supergott godis, vid tävlingen i Hundläroverket i början av april. I övrigt var resultatet inte det allra bästa, fanns annat mycket intressant att hålla koll på tyckte Nikko. Skam den som ger sig tänkte vi och for iväg till klass 1-tävling i Hoopers i Norsborg. Det blev faktiskt en rosett och några fina priser så kul att vi hade en hejarklack med oss dagen till ära. Elisabeth och Bosse skulle nu få se vad vi sysslar med för roligheter....? Tror att de försökte hålla sig för skratt - länge 😄😄 Nikko fullkomligt dammsög gräsmattan i första loppet och i det andra och det tredje och i det sista loppet. Det hjälpte inte att jag försökte peppa, busa och springa med honom. Det fanns ingen tendens till att vilja ta sig igenom banan! Som han älskar Hoopers och matte - vad har hänt!? Efter lite eftertanke kom jag på att vi kunde skylla på löptikar och att vi hade åkt tåg i tre timmar dagen innan tävlingen. och på tävlingsdagen buss och tunnelbana....

Aktuellt om oss, 1 april-25

Vi är en liten familjekennel som startade 2011 med våra två dansk-svenska gårdshundar Ayla och Cesar och en valpkull. Ayla blev en duktig agilityhund som vår dotter for land och rike kring för att tävla med. Som chaufför till dessa tävlingar föll vi pladask för de vackra, kloka, behagliga och fartfyllda sheltiesar vi stötte på i dessa sammanhang. Så 2013 kom Sally från Frostice kennel till oss. En vacker, livlig, klok och samarbetsvillig Sheltie, som vi snart sa, på skoj, att man kunde ha minst 4 av. Sally visade sig vara allt man kan önska, glad, rolig, social och dessutom frisk och stark både fysiskt och mentalt.  Ja, så det blev som vi sa, några till av samma sort. Nu är det fem av dem hos oss, sheltiesarna; Sally 12 år och flockens ledare, är världens bästa mormor och förebild . Nikko 9 år och Hooperskille, Sen har vi Turid 7år och Dottir 5år - två Agilityracers, lika snabba och tjattriga som Piff och Puff.   Vi har kunnat glädja oss åt  tre fina kullar efter Sal...