Nybadad på skogskonsert

Idag blev det äntligen ett helt bad för Dottir med kloklippning, schamponering och föning. Inget vidare tyckte hon till att börja med, men fann sig till slut i behandlingen och verkade tycka att det var ganska skönt.

Man blir alltid lika förvånad när man badar en sheltie över hur små de är under all fluffig päls

Sotnosen blev lite ljusare i pälsen tror jag. Kan hon ha varit smutsig!? ; ) Nu är ju alla växter planterade i jorden, så matte behöver ingen mer hjälp att gräva i rabatterna och grönsaksbäddarna. Den bruna färgen var nog mest jord ; ) Nu får vi låta växterna vara ifred ett tag - ska bli riktigt skönt, hoppas och tror vi tvåbeningar. Men lite sotig om nosen är hon allt, sotnosen, och så ska det va´ <3

På kvällskvisten blev det en tur till Finnboskogen, till en viskväll med Mattias Lies. Sally och nybadade Dottir fick följa med, mest för att Dottir behöver uppleva olika miljöer och få erfarenhet utanför vår trygga värld. Sally är alltid cool och trygg i vilken miljö vi än befinner oss i så hon är en bra läromästare och somnade en bit in i konserten. ´

Dottir var nyfiken på vad som fanns på marken i form av pinnar, kottar och mossa. Hon hann gräva en liten grop innan matte påminde om de rena fina tassarna och att på konsert ska man lyssna och njuta av musiken och texterna. Njuta och njuta tänkte Dotter och försökte härda ut när Mattias började spela munspel. När publiken sen började applådera tyckte hon att det fick vara nog! Men med lite trygghetstankning hos matte och husse och en mamma som låg och chillade vande hon sig vid spektaklet och var riktigt beskedlig. Hon hade ju spanat in en jättestor svart doodle-sak i närheten, så efteråt när doodelns matte ville att hundarna skulle få hälsa blev det livat en stund innan det var dags att åka hem och avsluta kvällen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vinter 2026

Vinter 2026 6 månader sen förra inlägget. Tacksam för våra fina hundar som skänker oss glädje och sysselsättning. Det har varit en turbulent tid beträffande vädret. Sommaren var ok men fler regnperioder än vanligt och flera skyfall. Sen kom hösten med s tormen Johannes farande och drog med sig runt 10 miljoner skogskubikmeter. Hårdast drabbade blev Dalarnas och Gävleborgs län så vi här uppe i stugan fick prova på ett par dagar utan el/värme och radio/TV-nyheter. Vår närmaste mast blev skadad i stormen och lagningen tog sin tid, så det vara bara att tända stearinljusen och vänta. Tänker på alla dem som drabbades personligen och skadades av fallande träd. I byn hjälpes vi åt att få undan de nedfallna träden från vägbanorna, så nu tar vi oss fram.... samtidigt som vi håller koll på knakande ljud från de skadade grenarna och träden som står kvar. Minus 20 grader är kallt även för dem som har håriga fötter/tassar, så det blir korta rastningspromenader i väntan på mildare väder. På väg ...

Läs mer

Ibland blir allt inte som man tänkt sig

Nikko plockade hem ett par rosetter och supergott godis, vid tävlingen i Hundläroverket i början av april. I övrigt var resultatet inte det allra bästa, fanns annat mycket intressant att hålla koll på tyckte Nikko. Skam den som ger sig tänkte vi och for iväg till klass 1-tävling i Hoopers i Norsborg. Det blev faktiskt en rosett och några fina priser så kul att vi hade en hejarklack med oss dagen till ära. Elisabeth och Bosse skulle nu få se vad vi sysslar med för roligheter....? Tror att de försökte hålla sig för skratt - länge 😄😄 Nikko fullkomligt dammsög gräsmattan i första loppet och i det andra och det tredje och i det sista loppet. Det hjälpte inte att jag försökte peppa, busa och springa med honom. Det fanns ingen tendens till att vilja ta sig igenom banan! Som han älskar Hoopers och matte - vad har hänt!? Efter lite eftertanke kom jag på att vi kunde skylla på löptikar och att vi hade åkt tåg i tre timmar dagen innan tävlingen. och på tävlingsdagen buss och tunnelbana....

Läs mer

Aktuellt om oss, 1 april-25

Vi är en liten familjekennel som startade 2011 med våra två dansk-svenska gårdshundar Ayla och Cesar och en valpkull. Ayla blev en duktig agilityhund som vår dotter for land och rike kring för att tävla med. Som chaufför till dessa tävlingar föll vi pladask för de vackra, kloka, behagliga och fartfyllda sheltiesar vi stötte på i dessa sammanhang. Så 2013 kom Sally från Frostice kennel till oss. En vacker, livlig, klok och samarbetsvillig Sheltie, som vi snart sa, på skoj, att man kunde ha minst 4 av. Sally visade sig vara allt man kan önska, glad, rolig, social och dessutom frisk och stark både fysiskt och mentalt. Ja, så det blev som vi sa, några till av samma sort. Nu är det fem av dem hos oss, sheltiesarna; Sally 12 år och flockens ledare, är världens bästa mormor och förebild . Nikko 9 år och Hooperskille, Sen har vi Turid 7år och Dottir 5år - två Agilityracers, lika snabba och tjattriga som Piff och Puff. Vi har kunnat glädja oss åt tre fina kullar efter Sal...

Läs mer

Solrunans kennel

Leta i den här bloggen