En unghund i familjen

Den här lilla tjejen blir alldeles snart 10 månader!

Söt som socker, men rymmer hur mycket krut som helst. Dottir vill vara ute heeela dagarna. Får hon vara inne för länge (enligt henne) letar hon efter nåt att gnaga på, vedträn eller annat spännande, sånt som vi ställt på "ska ner i källarhyllan" för sopsortering. Hur hon når dit är en gåta 😲Helst nåt av plast som det varit olja eller tvål i. Har nåt försvunnit vet vi var vi ska leta först 😆Har hon försvunnit, får vi leta i hela huset 😑

Så fort nån av oss närmar sig hallen är hon där, redo att hänga med ut. Väl ute springer hon av glädje över åkrarna. Spelar ingen roll att det är djup snö, som nu. Det blir bara ännu roligare, då kan man borra ner hela huvudet långt ner i snön i sökandet efter åkersork eller deras spillning under snötäcket.

Sen kan man jaga de andra sheltiesarna, lurpassa på dem och kasta sig om halsen på dem och jaga runt. Ibland uppskattas det, ibland inte. Det är bara Sally som alltid har en ängels tålamod med sin söta dotter och ruskar av sig anfallen som om inget särskilt alls har hänt.

Att promenera är inte särskilt kul tycker Dottir, varför ska man gå när man kan springa? Men när matte tränar fotgående med en massa godis i handen beter Dottir sig som en stjärna, kanske en blivande lydnadsstjärna 😄. All träning är rolig träning, men svårt ibland. Agilityträning på unghundsvis är det bästa som finns, men om matte inte visar tillräckligt tydligt blir det smånafsande i hälarna, ajjj!

Just nu är den här lilla söta tjejen unghund/"tonåring" på riktigt, precis så spännande, så utmanande, så kul, påfrestande, så mysigt som det ska vara under den här perioden, älskade Dottir 😍

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vinter 2026

Vinter 2026 6 månader sen förra inlägget. Tacksam för våra fina hundar som skänker oss glädje och sysselsättning. Det har varit en turbulent tid beträffande vädret. Sommaren var ok men fler regnperioder än vanligt och flera skyfall. Sen kom hösten med s tormen Johannes farande och drog med sig runt 10 miljoner skogskubikmeter. Hårdast drabbade blev Dalarnas och Gävleborgs län så vi här uppe i stugan fick prova på ett par dagar utan el/värme och radio/TV-nyheter. Vår närmaste mast blev skadad i stormen och lagningen tog sin tid, så det vara bara att tända stearinljusen och vänta. Tänker på alla dem som drabbades personligen och skadades av fallande träd. I byn hjälpes vi åt att få undan de nedfallna träden från vägbanorna, så nu tar vi oss fram.... samtidigt som vi håller koll på knakande ljud från de skadade grenarna och träden som står kvar. Minus 20 grader är kallt även för dem som har håriga fötter/tassar, så det blir korta rastningspromenader i väntan på mildare väder. På väg ...

Läs mer

Ibland blir allt inte som man tänkt sig

Nikko plockade hem ett par rosetter och supergott godis, vid tävlingen i Hundläroverket i början av april. I övrigt var resultatet inte det allra bästa, fanns annat mycket intressant att hålla koll på tyckte Nikko. Skam den som ger sig tänkte vi och for iväg till klass 1-tävling i Hoopers i Norsborg. Det blev faktiskt en rosett och några fina priser så kul att vi hade en hejarklack med oss dagen till ära. Elisabeth och Bosse skulle nu få se vad vi sysslar med för roligheter....? Tror att de försökte hålla sig för skratt - länge 😄😄 Nikko fullkomligt dammsög gräsmattan i första loppet och i det andra och det tredje och i det sista loppet. Det hjälpte inte att jag försökte peppa, busa och springa med honom. Det fanns ingen tendens till att vilja ta sig igenom banan! Som han älskar Hoopers och matte - vad har hänt!? Efter lite eftertanke kom jag på att vi kunde skylla på löptikar och att vi hade åkt tåg i tre timmar dagen innan tävlingen. och på tävlingsdagen buss och tunnelbana....

Läs mer

Aktuellt om oss, 1 april-25

Vi är en liten familjekennel som startade 2011 med våra två dansk-svenska gårdshundar Ayla och Cesar och en valpkull. Ayla blev en duktig agilityhund som vår dotter for land och rike kring för att tävla med. Som chaufför till dessa tävlingar föll vi pladask för de vackra, kloka, behagliga och fartfyllda sheltiesar vi stötte på i dessa sammanhang. Så 2013 kom Sally från Frostice kennel till oss. En vacker, livlig, klok och samarbetsvillig Sheltie, som vi snart sa, på skoj, att man kunde ha minst 4 av. Sally visade sig vara allt man kan önska, glad, rolig, social och dessutom frisk och stark både fysiskt och mentalt. Ja, så det blev som vi sa, några till av samma sort. Nu är det fem av dem hos oss, sheltiesarna; Sally 12 år och flockens ledare, är världens bästa mormor och förebild . Nikko 9 år och Hooperskille, Sen har vi Turid 7år och Dottir 5år - två Agilityracers, lika snabba och tjattriga som Piff och Puff. Vi har kunnat glädja oss åt tre fina kullar efter Sal...

Läs mer

Solrunans kennel

Leta i den här bloggen