Solrunans kennel

Så lika de är varandra, trion. På vissa bilder får jag leta efter deras kännetecken för att vara säker på vem som är vem Dottir, Dame och Doris.      Doris är stark och lekfull och den som provar nya saker först av alla. Hon tycker alltid att mattallriken skulle vara större och tar gärna för sig även av sina syskons mat när hon är klar med sin portion.  En kelig och tillgiven tjej. Dottir är mellantjejen och Sally upp i dagen på många sätt och vis. Hon är en självständig och fokuserad tjej. Tar gärna ögonkontakt och älskar att komma på inkallning för hon vet att man får belöning. Supersnabb att springa både till och från oss. En kelgris som gärna kommer upp i famnen och myser.  Dame är en vaken, läraktig och kavat liten tjej. Vi skrattar ofta med henne för hon har alltid nåt roligt upptåg på gång. Så vänlig, kelig och mjuk att gosa med och älskar att kampa och att busa med sina systrar.   Trion är nu så hemmastadda utom...

Det här är inga badkrukor kunde vi lätt konstatera idag när vi gick ner och kollade hur långt husse kommit med vårrensningen av vår lilla badplats. Det var inte särskilt kallt alls och de tre ville mer än gärna gå ner i vattnet. Det och såg ut som att de varit i plurret förr, men det har de ju inte, bortsett från baljbaden i spa´t hemma som de av nöd varit tvungna att prova på efter att ha mullvadat i trädgårdslanden. Idag blir det bildbomb från stranden vid Norr-Lingan.

Vem är vem? Lika söta och lika goa och drygt 7 veckor gamla. Snart dags för veterinärbesök och ögonlysning och flytt för två av dessa juveler. Spännande tider för dem som väntar på en valp och för oss också förstås. Det kommer att bli svårt att skiljas ifrån dem, men vi vet att de kommer att få det toppen i sina nya familjer.  Intensiva dagar nu när trion är så nyfikna och motoriskt välutvecklade. Intressant och ibland häpnadsväckande att se allt vad de tar sig för av det livet har att erbjuda på sisådär knappt 20 cm höjd över marken. 

Agilityplanen är ett härligt ställe att rusa runt på och där vi har bäst uppsikt över vildbasarna. Det blir åtminstone vana vid en agilityplan, men har så klart noll koll på vad man egentligen ska syssla med där. Det vi tycker är viktigast just nu är inkallning, att de kommer när vi ropar, vilket vi lyckats med kanske 75% av gångerna. De är så söta när de ivrigt kommer springande och tittar en djupt in i ögonen. När vi ser bakarna på dem är det också gulligt, men då får vi bråttom att gena ikapp dem, för då har de bråttom till komposthögen eller nåt annat kufiskt ställe. Där tycker åtminstone vi tvåbenta att det är onödigt att de rullar omkring. Koppelpromenader är ingen hit när alla tre ska ut, det får vi ta med en i taget tillsammans med en eller ett par av de vuxna hundarna som kan visa hur man beter sig ; ). Det går lite bättre för varje dag... Inser att det var ett tag sen vi hade valpar och att det krävs ganska mycket jobb innan de lärt sig hur det fungerar i livet och samspe...

Maj månad inleds med regn och ruskväder. Perfekt för nysådda gräsmattan och för valpar med spring i benen! Nu är det fart på trion, de mer rusar än springer. Gräsmattan bakom huset kan de utan och innan så idag var det dags att leta fram nåt riktigt spännande, tyckte de. Förut har jag visat dem runt och de har glatt skuttat efter, nu är det mer de som drar iväg och jag kommer ohjälpligt på efterkälken. Bakom nybygget har vi samlat en del bråte som vi kan behöva nån gång och som vi ställt undan så att det inte skulle synas så väl. Tänkte vi. Ett paradis för valpar uppenbarade sig i leran, regnet, gruset, bland sönderslaget tegel, gamla kullerstenar, plattor, plåtskivor. En fasa för en som är på efterkälken. De blev som tossar allihop och tänkte inte alls på att vara försiktiga eller gå därifrån så som matte försökte få dem att förstå. Till och med mamma Sally fyndade bland prylarna och hängde med sina ungar på upptäcktsfärd. Efter mycket övertalande fick jag efter en lååång stund ti...

April månad avlutas med sol och fint väder. Valparna hjälper så gärna till att hålla ordning på mattes trädgårdshandskar när grässådden förbereds och trädgårdslandet rensas färdigt.

Matte har visst haft storstädning inne för nu har till och med galgar och kastrullock hamnat ute i hundhagen!  Valparna fick sig en funderare över vad det här var för påfund men fattade galoppen och började undersöka, klättra, smaka och prova allt det nya som fanns utlagt. Det blev som en riktig fest på ett lekland när valparna sen till och med hittade godis undangömt på ett oväntat ställe. Matte var imponerad över deras iver att undersöka allt det nya och okända. Kastrullocken som låg i en hög skramlade väldigt när de undersöktes, leksakshunden befanns vara en trevlig prick, galgarna var oväntad goda i smaken, brädan var vinglig och kudden var både hög och mjuk så där gällde det att hålla tungan rätt i mun. Men ingenting är omöjligt, tycktes valparna tänka och lekte glatt vidare. Obekymrat traskade de på de två plastlådornas håliga baksida så de små tassarna fick vänja sig vid konstiga underlag. Lite pre-agility blev det också nästan när valparna provade den lilla balansbrädan ...