Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från oktober, 2024

6:e veckan

  Promenad runt Råstasjön brukar ta sisådär 45 minuter. Dottir har dragit ner på farten betydligt så idag fick Nikko och Turid ta vänstervarvet i snabbt tempo med Husse medans jag, Dottir och Sally vankade i sakta mak åt andra hållet. Vi njöt av att kika på ankor och andra fåglar tills Husse & co kom emot oss.   Idag fick Dottir och magen inte plats på stenen, så tur att en stubbe finns intill att hoppa upp på. Sten-trixet är hundarnas favorit, lättförtjänta godisbitar, tycker de. Duktiga hundar som lärt husse att trolla fram godisbitar när de hittar en sten att hoppa upp på, tycker jag.  Väl hemma blev det ryggläge för Dottir i soffan med mys och kik på bulan som växer och blir större för varje dag som går. Lite extra mellanmål till bebisarna brukar behövas, påminner Dottir om och somnar sen så gott.  Strax dags att göra iordning valplådan och ta fram det som ska bli Dottirs och valparnas eget krypin som hon får bädda och fixa till så det blir mjukt och fint för valparna att landa

5:e veckan

  5 1/2 vecka. Lite tjockare, lite lugnare, lite tröttare, lite mer kontaktsökande. När vi ändå skulle till veterinären kunde vi inte låta bli att göra ett ultraljud som visade ....    tre små därinne. Åh, så spännande!  3,5 vecka kvar, nu börjar förberedelserna:  hage,  extra värmekälla,  handdukar, inköp av mjölkersättning, och diverse tillbehör, temp, våg, sax, inte att förglömma; en massa gos och fixa hundvakt till de fyrfota som inte får vara med och störa .....  

Hur gick det då?

Efter ett och ett halvt dygns regnande gjorde vi oss redo att tävla, med stövlarna på, i KM, två Hooperslopp.  Hm, ja, men.... 1. Gräs doftar oemotståndligt gott efter ett ljummet regn. "Väldigt viktigt att         undersöka. 2. Banorna byggdes på en plats vi inte brukar vara på. "Konstigt, måste kolla gräset igen". 3. Massor av människor och hundar vi inte sett förr kollade på oss. "Läskigt, bäst att springa åt andra hållet". 4. Matte var väldigt upptagen med att vara domare och väldigt lite vara med Nikko. "Matte beter sig väldigt konstigt, verkar ha glömt att vi ska vara ett team - forever" 5. Matte höll inte vad hon lovat - att alltid springa med i första loppet, som uppvärmning typ.  = DISK 👎. "Verkar som att matte är trött, suck" 6. Sen tror jag inte jag hittar fler bortförklaringar....  och tur är väl det! ...tur att husse hade anmält Nikko till agilitytävlingen. Nikko var ju klubbmästare 2022, och har sen haft agilityvila till förmå

Nyfixade och redo för KM

Idag var det päls- och tassvård för våra fyra pälsklingar. Vi sitter på farstukvisten, jag håller koll på kam, sax och borste och hundarna håller koll på förbipasserande.  Dottir var först ut idag. Är som sin mamma och sträcker njutningsfullt ut sig när kammen reder ut den lättkammade pälsen.  Imorgon är det KM på klubben så de ska förstås vara fina och välkammade när de visar vad de kan i  sina sporter. Dottir deltar inte av förståeliga skäl. Det blir mest promenader, men kul med omväxling och att kika på vad som händer runt i området. Dottir är duktig att vänta på sin tur på sin plats/bädd. Det har hon lärts sig av Nikko när de har turats om att träna Hoopers.     Dottirs mamma Sally, håller koll på flocken, men var svårflirtad idag, hade hellre åkt iväg med husse och handlat än trasslat med kam och borste. Efter en stunds kamning börjar hon tycka att det är supermysigt och sträcker ut sig så hon knappt får plats i mitt knä.    Nikko har tjockast päls av alla, så här tar det en stund

Hösten - höstvila

Nikko Dottir och Turid Hösten är definitivt här. Vackert och kyligt ute. Inne varmt och tända ljus. Träna och tävla ute liiiite till, i hundsporthallar och andra iskalla lokaler, några veckor till. Sen tar vi vintervila, plockar undan hinder och annat. Samlar in de sista grödorna, går ner i varv.  I år blir det annorlunda. Vintervilan blir till Höstvila. Vi ser med spänning fram emot att Dottirs ännu små små bebisar kommer i mitten av november. Lugna promenader och middagssova är favoritsysselsättningen just nu.

4:e veckan

Nu äntligen vet vi att det finns något på gång därinne! Dottirs sommarresa söderut  för en månad sen gav resultat 💝. Vi är så stolta över denna vackra, roliga, glada och snabba tik som älskar agility och hoopers.  SKK:s Hunddata talar sitt tydliga  språk, hon har de bästa förutsättningar, och pappan till valparna har minst lika goda förutsättningar. Mer om honom kommer i ett senare inlägg.   Nu njuter vi alla av en lugn och fridfull dräktighet utan ansträngande aktiviteter/träningar och tävlingar. Fjärde veckan nu, och Dottir (efter inrådan från matte och husse) har dragit ner på tempot, förstår att vila sig i form, vilar mer mellan varven,  promenerar i koppel  och  äter gott fram till nedkomsten om ca en månad.                  Följ gärna med i bloggen och se hur dräktigheten fortskrider. 

Nikko tävlar

I helgen var vi i Jordbro och tävlade i Hoopers. En andraplats och totalt 75 poäng på fyra lopp gör att han passerat 200-poäng -gränsen och nu är berättigad att tävla i klass 1. Så nu lämnar vi startklass och börjar träna med fler hinder (13-20 st), längre avstånd mellan hindren (5-7 m) och längre avstånd mellan DO/UL och hindren.  Så Grattis Nikko, bra jobbat! Nu kan vi sikta mot nya mål! 💞 En vacker och kylig höstdag: Det kommer nog bli svårt att träna utomhus nu när det snart blir kallt, halt och snöigt. Tur att vi har hallar i närheten och möjlighet att träna inomhus. För det här är Nikkos roligaste aktivitet!  

Nikko slår rekord och Dottir funderar

Nu är vi anmälda till Hooperstävling i Jordbro, Nikko och jag. Ser så mycket fram emot det. Har tyvärr tränat lite för lite, men när vi väl gör det lyser Nikko upp och anstränger sig för att höra vad jag ber honom göra och att leta efter linjen. I den lilla filmsnutten har jag bara ställt upp hoopershinder i en rak linje och i slutet och med möjlighet att gena tillbaka efter halva banan. Själv står jag ca 30 m ifrån starten vid sidan av banan och ger Nikko enbart muntliga direktiv. Han svänger åt rätt håll och spurtar lite på slutet. Så ca 35 meter ska vi imorgon testa även på tunnorna, tunneln och staketet så borde vi vara i fin form till tävlingen nästa helg. Inga problem för honom, bara kul att springa tycker Nikko och Matte.  Nu börjar det bli kallt om morgnar och kvällar. Dahliorna, Kejsarbegoniorna och Pelargonierna står/ligger på källargolvet och väntar på att bli friserade inför  vintervilan. Morötterna och rödbetorna åker upp ur jorden i ett huj. Dags att hitta vinterförvaring

Turid extraknäcker

Turid är inte typen som ligger på latsidan. Sedan SM har Turid varit och tävlat i Gagnef (4:e plats av 26 och en hoppinne), Västerås (4:e plats av 33 och en hoppinne) Siljan Open (2:a plats av 37, en agilitypinne) och SHC 3:e plats av 25, en agilitypinne). Turid har nu tillräckligt många agilitypinnar (5 st) och det återstår "bara" 2 hoppinnar för att ekipaget ska kvalificera sig till SM 2025.  Efter semestertrippen var det dags för matte och husse att ta tag i Hooperstävlingen på klubben.   En härlig höstdag var det och många tävlande var det. Husse och Turid kunde inte stå emot, utan anmälde sig också till tävlingen i sista minuten. Lite extraknäck för  funkisfika och hundgodis kan man ju inte säga nej till.  I startklass får man ju springa med sin hund genom hela banan, och springa är just vad de två gillar att göra... så pass bra att det blev två 1:a-placeringar på Linneas båda banor. Nikko fick prova ena banan innan de tävlande kom, och gjorde ett fint nollat lopp, såkla

Semesterutflykt

  Skönt med lite semester från agilityträning och tävlande, tänkte vi och begav oss söderut, ner mot Västergötland. Hade lånat sonens husbil, så det var kul att prova på campinglivet och friheten att stanna där vi gillade läget.  Vilka härliga tallskogar och mossbevuxna stenar. Såg ut som ett sagolandskap... Vackert! Kvällsvy från husbilen. Nyfikna grannar skickade ut en drönare att kolla närmare på oss. Trodde först det var en fladdermus, men det var liksom ett annat ljud på denna.  Morgonen efter och samma vy, men i dagsljus. Mysigt ställe. Nu var det äntligen dags att träffa Dottirs date. Ja, hm, var väl inte vad de tu tänkt sig, så tur att det fanns alternativ. En mycket fin och trevlig kille presenterade sig. Alldeles lagom stor/liten, fria ögon, höfter och armbågar och dessutom sååå glad och vänlig. Dottir gillade killen, matte och husse var nöjda med valet, så så långt var allt frid och fröjd 💓 Nu är det 2,5 vecka sen de tu möttes och vi tycker oss ana en liten liten rundning p