Fortsätt till huvudinnehåll

Nyfixade och redo för KM




Idag var det päls- och tassvård för våra fyra pälsklingar. Vi sitter på farstukvisten, jag håller koll på kam, sax och borste och hundarna håller koll på förbipasserande. Dottir var först ut idag. Är som sin mamma och sträcker njutningsfullt ut sig när kammen reder ut den lättkammade pälsen. 

Imorgon är det KM på klubben så de ska förstås vara fina och välkammade när de visar vad de kan i 
sina sporter. Dottir deltar inte av förståeliga skäl. Det blir mest promenader, men kul med omväxling och att kika på vad som händer runt i området. Dottir är duktig att vänta på sin tur på sin plats/bädd. Det har hon lärts sig av Nikko när de har turats om att träna Hoopers.  

 






Dottirs mamma Sally, håller koll på flocken, men var svårflirtad idag, hade hellre åkt iväg med husse och handlat än trasslat med kam och borste. Efter en stunds kamning börjar hon tycka att det är supermysigt och sträcker ut sig så hon knappt får plats i mitt knä. 

 






Nikko har tjockast päls av alla, så här tar det en stund att kamma igenom hela pälsen. Han gillar att höra hur fin han blivit av behandlingen, klart man ska bli fotad då tänker han (nog ; ) Nikko är familjens Hooperskille, han älskar att hitta linjen och springa fort som attan när matte dirigerar muntligt och med handtecken från dirigeringsområdet. Imorgon är han självskriven på startlinjen i Hoopers och matte hoppas på ett par fina lopp tillsammans  med lillkillen. 







Lilla kvicksilvret Turid , minst av alla och därmed snabbast att fixa iordning. Tycker att det är pest och pina att vara så stilla som krävs, men står ut med det för att det vankas belöning efteråt. Turid är husses agilitytjej men ska testa Hoopers imorgon. De har tränat pyttelite så det kommer att bli ett par spännande lopp. 



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Aktuellt om oss, november -24

Vi är en liten familjekennel som startade 2011 med våra två dansk-svenska gårdshundar Ayla och Cesar och en valpkull. Ayla blev en duktig agilityhund som vår dotter for land och rike kring för att tävla med. Som chaufför till dessa tävlingar föll vi pladask för de vackra, kloka, behagliga och fartfyllda sheltiesar vi stötte på i dessa sammanhang. Så 2013 kom Sally från Frostice kennel till oss. En vacker, livlig, klok och samarbetsvillig Sheltie, som vi snart sa, på skoj, att man kunde ha minst 4 av. Sally visade sig vara allt man kan önska, glad, rolig, social och dessutom frisk och stark både fysiskt och mentalt.  Ja, så det blev som vi sa, några till av samma sort. Nu är det just fyra av dem hos oss, sheltiesarna; Sally 11 år och flockens ledare, Nikko 9 år och Hooperskille, Turid 6 år och Dottir 4 år - två Agilityracers, lika snabba och tjattriga som Piff och Puff.   Vi har kunnat glädja oss åt  tre fina kullar efter Sally, vars fem valpar vi har sett växa upp till fina och älskade

4:e veckan

Nu äntligen vet vi att det finns något på gång därinne! Dottirs sommarresa söderut  för en månad sen gav resultat 💝. Vi är så stolta över denna vackra, roliga, glada och snabba tik som älskar agility och hoopers.  SKK:s Hunddata talar sitt tydliga  språk, hon har de bästa förutsättningar, och pappan till valparna har minst lika goda förutsättningar. Mer om honom kommer i ett senare inlägg.   Nu njuter vi alla av en lugn och fridfull dräktighet utan ansträngande aktiviteter/träningar och tävlingar. Fjärde veckan nu, och Dottir (efter inrådan från matte och husse) har dragit ner på tempot, förstår att vila sig i form, vilar mer mellan varven,  promenerar i koppel  och  äter gott fram till nedkomsten om ca en månad.                  Följ gärna med i bloggen och se hur dräktigheten fortskrider. 

Flocken

Frostice  Magic Rose "Sally " 11 år, flockens ledare och äldst. Orsaken till att vi nu har fyra sheltiesar. Sally är den coolaste tjejen och kan hantera vilka utmaningar som helst. En läromästare och förebild. Agility och Rallylydnad har varit Sallys grenar inom hundsport under alla år.  Har med ålderns rätt slutat sporta, men håller gärna koll på vad de andra gör och testar emellanåt någon lång tunnel, gungan och olika rallymoment. Tackar aldrig nej till en promenad.                                                          Flockens ordningsman hör numera tyvärr allt sämre, men ser ser till att rutiner som mattider hålls och när det är läggdags. Hon påminner högljutt hela familjen om vi skulle missa nåt sånt viktigt.   Enda killen i flocken, Copperville Nicodemus, 9 år. Har testat det mesta inom hundsport och till slut fastnat för Hoopers. Med sin noggrannhet och goda minne är han en fena på att ta sig fram på hoopersbanorna. Han har ögon i nacken och hör de verbala signaler