Fortsätt till huvudinnehåll

Valpagility och liten statusrapport

Agilityplanen är ett härligt ställe att rusa runt på och där vi har bäst uppsikt över vildbasarna. Det blir åtminstone vana vid en agilityplan, men har så klart noll koll på vad man egentligen ska syssla med där. Det vi tycker är viktigast just nu är inkallning, att de kommer när vi ropar, vilket vi lyckats med kanske 75% av gångerna. De är så söta när de ivrigt kommer springande och tittar en djupt in i ögonen. När vi ser bakarna på dem är det också gulligt, men då får vi bråttom att gena ikapp dem, för då har de bråttom till komposthögen eller nåt annat kufiskt ställe. Där tycker åtminstone vi tvåbenta att det är onödigt att de rullar omkring.

Koppelpromenader är ingen hit när alla tre ska ut, det får vi ta med en i taget tillsammans med en eller ett par av de vuxna hundarna som kan visa hur man beter sig ; ). Det går lite bättre för varje dag...

Inser att det var ett tag sen vi hade valpar och att det krävs ganska mycket jobb innan de lärt sig hur det fungerar i livet och samspelet med fyrbenta och tvåbenta. Tur vi har hjälp av de andra hundarna. Kul att se hur duktiga de stora är med just det. För tillfället uppfostras de av Sally och Turid i att det inte är en bra idé att göra utfall och morra för att låtsas vara farlig. Det uppskattas inte av alla hundar så bäst att de får lära sig att läsa och förstå signaler från andra hundar. Ser ut som att de förstår det väldigt bra och att de läser av bättre och bättre. Det är bara lilla blinda Ayla som de har svårt att läsa av, hennes kroppsspråk är inte lika tydligt som de andra hundarnas, men Ayla har vant sig vid dem nu och ryter till om det behövs och då backar de små fint av och gör nåt annat istället.

Fria valpar är i alla fall roligt att kika på, så här finns de på film från dagens utflykt till agilitybanan.

https://youtu.be/tv6KReSvWX4

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

STOXA Dog Show 2025, Essies debut

I 29 graders värme debuterade Essie i utställningsvärlden. På  STOXA Dog Show 2025 i Märsta deltog bland andra raser 39 sheltiesar varav två valpar. Essie var en av dem.  Kan inte påstå att vi tränat till detta, men med lite godis och pepp går det mesta att lösa med denna lilla tjej.    Essie var lite förundrad över tillställningen, men fann sig väl i situationen, hon är typen som ser till att lösa det som behövs. Att bli undersökt från topp till tå på bordet av en främmande person var nytt och lite konstigt, men inget som bekymrade Essie nämnvärt och satte sig ner när hon tröttnat på att stå.  Kolla! säger Essie och sträcker på sig, HP (high potential) säger rosetten och en andraplats är resultatet. Domarkritiken var glädjande att ta del av:  8 månader, utm typ könsprägel och proportioner, feminin, välformat huvud med flata kinder, vackra snedställda mandelformade ögon, korrekt ansatta burna öron, moderat vinklad fram, välvinklad bak, tillräckligt bröstdju...

Ibland blir allt inte som man tänkt sig

  Nikko plockade hem ett par rosetter och supergott godis, vid tävlingen i Hundläroverket i början av april. I övrigt var resultatet inte det allra bästa, fanns annat mycket intressant att hålla koll på tyckte Nikko. Skam den som ger sig tänkte vi och for iväg till klass 1-tävling i Hoopers i Norsborg. Det blev faktiskt en rosett och några fina priser så kul att vi hade en hejarklack med oss dagen till ära. Elisabeth och Bosse skulle nu få se vad vi sysslar med för roligheter....? Tror att de försökte hålla sig för skratt - länge 😄😄 Nikko fullkomligt dammsög gräsmattan i första loppet och i det andra och det tredje och i det sista loppet. Det hjälpte inte att jag försökte peppa, busa och springa med honom. Det fanns ingen tendens till att vilja ta sig igenom banan! Som han älskar Hoopers och matte - vad har hänt!? Efter lite eftertanke kom jag på att vi kunde skylla på löptikar och att vi hade åkt tåg i tre timmar dagen innan tävlingen. och på tävlingsdagen buss och tunnelbana....

Aktuellt om oss, 1 april-25

Vi är en liten familjekennel som startade 2011 med våra två dansk-svenska gårdshundar Ayla och Cesar och en valpkull. Ayla blev en duktig agilityhund som vår dotter for land och rike kring för att tävla med. Som chaufför till dessa tävlingar föll vi pladask för de vackra, kloka, behagliga och fartfyllda sheltiesar vi stötte på i dessa sammanhang. Så 2013 kom Sally från Frostice kennel till oss. En vacker, livlig, klok och samarbetsvillig Sheltie, som vi snart sa, på skoj, att man kunde ha minst 4 av. Sally visade sig vara allt man kan önska, glad, rolig, social och dessutom frisk och stark både fysiskt och mentalt.  Ja, så det blev som vi sa, några till av samma sort. Nu är det fem av dem hos oss, sheltiesarna; Sally 12 år och flockens ledare, är världens bästa mormor och förebild . Nikko 9 år och Hooperskille, Sen har vi Turid 7år och Dottir 5år - två Agilityracers, lika snabba och tjattriga som Piff och Puff.   Vi har kunnat glädja oss åt  tre fina kullar efter Sal...