Fortsätt till huvudinnehåll

Vår första Hooperstävling!



 Idag blev det en tur till Sala för vår första Hooperstävling. Sally som jag tänkte skulle passa för det här med Hoopers har tränat en hel del, men under veckan som gått visade hon att hon inte längre har tid med den här typen av tidsfördriv. Är man flockledare har man fullt upp med att hålla ordning på flocken, och då kan man inte springa omkring i en massa krumelurer hur som helst. Så i mitten av förra veckan insåg jag att jag behövde träna upp ett par reserver till tävlingen som jag anmält Sally till. 

Nikko och Dottir tackade ja till utmaningen direkt och fick ett par tre snabblektioner så de förstod vad det handlade om. 

Nikko fick börja i startklassen. Det var två lopp som skulle räknas ihop så första varvet körde vi på utan dirigereringsområde så Nikko skulle tycka att det var lätt och kul. Det blev ett felfritt lopp under gränsen på 45 sekunder (Nikko tog det på 13,36 sekunder). Det andra loppet körde jag från dirigeringsområdet, men när vi var inne på linjen med ett lager hinder emellan, blev det för svårt, så två vägran han det bli innan jag hjälpte Nikko med närmare handling. De båda loppen ihopräknade gav oss en tredjeplats av 19 startande. Måste erkänna att jag blev glad och överraskad av att det gick så bra.

Nästa två lopp vara klass 1-lopp  och Sallys stand in Dottir var ivrig som vanligt att få rusa ut på planen. Den ökade svårigheten i det här loppet var tre utmaningslinjer där man skulle välja på vilket avstånd man skulle hålla sig som förare under hela loppet. Så klart på tok för svårt för oss och Dottir roade åskådarna (men inte mig) genom att bita mig i hälsenan och t o m hoppa upp och ta en smakbit av rumpan för att hon inte förstod vad vi skulle göra. Det sista loppet gick bättre och sammanräknat hamnade vi på en fjärdeplats. Så inte så tokigt resultat ändå, att komma på en bronsplats och en fjärdeplats med de två rockiesarna. Och det var väldigt kul måste jag säga. Taggad på att träna distans på riktigt nu, det här gav mersmak. 



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Aktuellt om oss, november -24

Vi är en liten familjekennel som startade 2011 med våra två dansk-svenska gårdshundar Ayla och Cesar och en valpkull. Ayla blev en duktig agilityhund som vår dotter for land och rike kring för att tävla med. Som chaufför till dessa tävlingar föll vi pladask för de vackra, kloka, behagliga och fartfyllda sheltiesar vi stötte på i dessa sammanhang. Så 2013 kom Sally från Frostice kennel till oss. En vacker, livlig, klok och samarbetsvillig Sheltie, som vi snart sa, på skoj, att man kunde ha minst 4 av. Sally visade sig vara allt man kan önska, glad, rolig, social och dessutom frisk och stark både fysiskt och mentalt.  Ja, så det blev som vi sa, några till av samma sort. Nu är det just fyra av dem hos oss, sheltiesarna; Sally 11 år och flockens ledare, Nikko 9 år och Hooperskille, Turid 6 år och Dottir 4 år - två Agilityracers, lika snabba och tjattriga som Piff och Puff.   Vi har kunnat glädja oss åt  tre fina kullar efter Sally, vars fem valpar vi har sett växa upp ti...

Vintervalpar

Att ha valpar i kallaste vintern är inte helt lätt, men det finns en del fördelar. I Solna, där vi tillbringade större delen av Dottirs dräktighet, var det en fin och mer höstlik början på vintern. Dottir och Sally promenerade i sakta mak runt i vårt kvarter och njöt av det fina höstvädret.  Efter valpningen var det inga problem för Dottir att rasta sig korta stunder i kvarterets parker. Precis lagom små promenader innan hon bestämde sig för att vända hemåt och in till valparna. S könt att bo marknära och centralt så en snabbis till affären var görlig. När valparna efter några veckor fick gå ut och upptäcka miljön utomhus var de överlyckliga. När vi sen var mogna att åka bil med hela flocken till vårt lantställe och det fanns snö där, var lyckan fullständig. Tog några foton med vintervalparna ute i snön och även inne. Bra att senare se tillbaka på och minnas hur söta de är/var. Välkomna att njuta av härliga bilder på valparna som alldeles strax blir 8 veckor!       ...

Flocken

Frostice  Magic Rose "Sally " 11 år, flockens ledare och äldst. Orsaken till att vi nu har fyra sheltiesar. Sally är den coolaste tjejen och kan hantera vilka utmaningar som helst. En läromästare och förebild. Agility och Rallylydnad har varit Sallys grenar inom hundsport under alla år.  Har med ålderns rätt slutat sporta, men håller gärna koll på vad de andra gör och testar emellanåt någon lång tunnel, gungan och olika rallymoment. Tackar aldrig nej till en promenad.                                                          Flockens ordningsman hör numera tyvärr allt sämre, men ser ser till att rutiner som mattider hålls och när det är läggdags. Hon påminner högljutt hela familjen om vi skulle missa nåt sånt viktigt.   Enda killen i flocken, Copperville Nicodemus, 9 år. Har testat det mesta inom hundsport och till slut fastn...