Idag blev det en tur till Sala för vår första Hooperstävling. Sally som jag tänkte skulle passa för det här med Hoopers har tränat en hel del, men under veckan som gått visade hon att hon inte längre har tid med den här typen av tidsfördriv. Är man flockledare har man fullt upp med att hålla ordning på flocken, och då kan man inte springa omkring i en massa krumelurer hur som helst. Så i mitten av förra veckan insåg jag att jag behövde träna upp ett par reserver till tävlingen som jag anmält Sally till.
Nikko och Dottir tackade ja till utmaningen direkt och fick ett par tre snabblektioner så de förstod vad det handlade om.
Nikko fick börja i startklassen. Det var två lopp som skulle räknas ihop så första varvet körde vi på utan dirigereringsområde så Nikko skulle tycka att det var lätt och kul. Det blev ett felfritt lopp under gränsen på 45 sekunder (Nikko tog det på 13,36 sekunder). Det andra loppet körde jag från dirigeringsområdet, men när vi var inne på linjen med ett lager hinder emellan, blev det för svårt, så två vägran han det bli innan jag hjälpte Nikko med närmare handling. De båda loppen ihopräknade gav oss en tredjeplats av 19 startande. Måste erkänna att jag blev glad och överraskad av att det gick så bra.
Nästa två lopp vara klass 1-lopp och Sallys stand in Dottir var ivrig som vanligt att få rusa ut på planen. Den ökade svårigheten i det här loppet var tre utmaningslinjer där man skulle välja på vilket avstånd man skulle hålla sig som förare under hela loppet. Så klart på tok för svårt för oss och Dottir roade åskådarna (men inte mig) genom att bita mig i hälsenan och t o m hoppa upp och ta en smakbit av rumpan för att hon inte förstod vad vi skulle göra. Det sista loppet gick bättre och sammanräknat hamnade vi på en fjärdeplats. Så inte så tokigt resultat ändå, att komma på en bronsplats och en fjärdeplats med de två rockiesarna. Och det var väldigt kul måste jag säga. Taggad på att träna distans på riktigt nu, det här gav mersmak.
Kommentarer
Skicka en kommentar