Fortsätt till huvudinnehåll

Festhelg och träningshelg










I september fyller flera i familjen år och det ska förstås firas. Lekfulla som vi är i vår släkt ser vi till att hitta på kul aktiviteter och årets 5 - kamp i förra veckan var inget undantag. Nikko som hoopersexpert fick vara försökskanin för de orutinerade förare han fick stå ut med. De utmanades att ta Nikko runt en bana ifrån ett dirigeringsområde mitt i banan. Det skötte han med bravur och gjorde ingen besviken. Med många hejarop och skratt tog sig alla runt en startklassbana och flera av deltagarna kunde hålla sig i dirigeringsområdet eftersom Nikko är så lätt att samarbeta med! 

Den här helgen har vi delat på oss, husse med Turid och Sally har dragit iväg till Fjugesta i närheten av Örebro. Där är det klass 3-tävlingar i två dagar. Jag själv och Dottir for till Rättvik och sprang fyra klass 1-lopp. Gissa om det känns i benen nu!?

Hur gick det då?
I Fjugesta var det också fyra lopp varav Turid tog sin första pinne i klass 3. Kul att det gick så bra på banor ritade av en norsk domare. 
I Rättvik överraskade Dottir med att gå i mål i alla fyra loppen, varav hon i det bästa kom tvåa. Vi har ju kämpat en del, jag och Dottir, så det kändes som att den här gången började vi faktiskt prata samma språk och ett lovande samarbete kunde skönjas. Försökte Dottir valla mig eller skälla ut mig, blev de bättre när jag stannade upp och gick vidare i linjen pekande på nästa hinder utan större åthävor. Dottir taggande ner och började på egen hand söka linjen. Det GÅR framåt!


Är det Turid som är liten eller rosetten som är stor? Fin är den i alla fall och klädsam!



Nikko blev så lycklig att se Dottir igen, han tyckte nog det var ovant att inte få följa med oss på tävling/äventyr. Dottir och Nikko lekte och rasade glatt på ängen en stund, men nere vid brygga fick det räcka för Dottir, hon la sig pladask ner på magen. Var nog väldigt nöjd med att bara njuta av vattenskvalp och känna höstluftens kyla komma närmare. Det är nog inte bara mina ben som blev trötta! Lite skön massage får de båda tävlingshundarna ikväll för att återhämta sig. Själv får jag väl stoppa i mig lite magnesium till natten. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

STOXA Dog Show 2025, Essies debut

I 29 graders värme debuterade Essie i utställningsvärlden. På  STOXA Dog Show 2025 i Märsta deltog bland andra raser 39 sheltiesar varav två valpar. Essie var en av dem.  Kan inte påstå att vi tränat till detta, men med lite godis och pepp går det mesta att lösa med denna lilla tjej.    Essie var lite förundrad över tillställningen, men fann sig väl i situationen, hon är typen som ser till att lösa det som behövs. Att bli undersökt från topp till tå på bordet av en främmande person var nytt och lite konstigt, men inget som bekymrade Essie nämnvärt och satte sig ner när hon tröttnat på att stå.  Kolla! säger Essie och sträcker på sig, HP (high potential) säger rosetten och en andraplats är resultatet. Domarkritiken var glädjande att ta del av:  8 månader, utm typ könsprägel och proportioner, feminin, välformat huvud med flata kinder, vackra snedställda mandelformade ögon, korrekt ansatta burna öron, moderat vinklad fram, välvinklad bak, tillräckligt bröstdju...

Ibland blir allt inte som man tänkt sig

  Nikko plockade hem ett par rosetter och supergott godis, vid tävlingen i Hundläroverket i början av april. I övrigt var resultatet inte det allra bästa, fanns annat mycket intressant att hålla koll på tyckte Nikko. Skam den som ger sig tänkte vi och for iväg till klass 1-tävling i Hoopers i Norsborg. Det blev faktiskt en rosett och några fina priser så kul att vi hade en hejarklack med oss dagen till ära. Elisabeth och Bosse skulle nu få se vad vi sysslar med för roligheter....? Tror att de försökte hålla sig för skratt - länge 😄😄 Nikko fullkomligt dammsög gräsmattan i första loppet och i det andra och det tredje och i det sista loppet. Det hjälpte inte att jag försökte peppa, busa och springa med honom. Det fanns ingen tendens till att vilja ta sig igenom banan! Som han älskar Hoopers och matte - vad har hänt!? Efter lite eftertanke kom jag på att vi kunde skylla på löptikar och att vi hade åkt tåg i tre timmar dagen innan tävlingen. och på tävlingsdagen buss och tunnelbana....

Aktuellt om oss, 1 april-25

Vi är en liten familjekennel som startade 2011 med våra två dansk-svenska gårdshundar Ayla och Cesar och en valpkull. Ayla blev en duktig agilityhund som vår dotter for land och rike kring för att tävla med. Som chaufför till dessa tävlingar föll vi pladask för de vackra, kloka, behagliga och fartfyllda sheltiesar vi stötte på i dessa sammanhang. Så 2013 kom Sally från Frostice kennel till oss. En vacker, livlig, klok och samarbetsvillig Sheltie, som vi snart sa, på skoj, att man kunde ha minst 4 av. Sally visade sig vara allt man kan önska, glad, rolig, social och dessutom frisk och stark både fysiskt och mentalt.  Ja, så det blev som vi sa, några till av samma sort. Nu är det fem av dem hos oss, sheltiesarna; Sally 12 år och flockens ledare, är världens bästa mormor och förebild . Nikko 9 år och Hooperskille, Sen har vi Turid 7år och Dottir 5år - två Agilityracers, lika snabba och tjattriga som Piff och Puff.   Vi har kunnat glädja oss åt  tre fina kullar efter Sal...